Orient Express (brädspel)

1934 släpptes Agatha Christies bok Mordet på Orientexpressen. Där hamnar hennes belgiske detektiv Hercule Poiroit - föga överraskande - mitt i en mordhistoria på sin resa mellan Istanbul och Paris. 

Med Agatha Christies bok som inspiration och förebild lanserades brädspelet Orient Express 1985, där man ska lösa ett mord på tåget innan det når fram till slutdestination, som i spelet är Istanbul istället för Paris. Året därpå översattes det till svenska och belönades senare med en guldtärning för bästa familjespel 1987.

Till spelet finns det 15 mordgåtor som alla utgår från samma premiss: en person har hittats mördad i tågets bibliotek och målet är att avslöja mördaren samt motivet för mordet. Varje mordgåta består av spelkort med information för att lösa mordet. På engelska har jag sett att det finns fler mordgåtor, men på svenska verkar det inte finnas några fler.

På tåget befinner sig åtta passagerare och fem personal, som alla har varsitt spelkort där man får läsa vad de har har sett och hört samt var de befann sig vid tiden för mordet. Utöver dessa spelkort har de åtta passagerarna ytterligare ett kort, telegram, där man får kortfattad fakta om individen samt vad han eller hon har för relation till de andra passagerarna. Slutligen finns det även rumskort som beskriver de olika rummen vid tiden för mordet. Med hjälp av information från spelkorten ska man lösa mordet, den som löser det först vinner.

Spelplanen med två tågvagnar, spelkort med information samt tåglinjen

Spelplanen visar två tågvagnar rakt uppifrån, som färdas genom ett mörkt landskap i gröna nyanser. Ljuset från tågets fönster lyser upp mörkret utanför, vilket skapar en suggestiv atmosfär som bidrar till stämningen i spelet. Utöver detta ser man järnvägslinjen med de städer tåget passerar på sin resa samt plats för spelkort längst ut i kanterna.

Man kan vara upp till sex spelare och en omgång går till på följande sätt: spelaren flyttar markören som visar tågets position på järnvägslinjen, slår med tärningen och flyttar sin spelpjäs, läser - tyst för sig själv - informationen på spelkortet, med undantag från telegrammen som man alltid läser högt.

Spelkort med passagerarnas och personalens iakttagelser

Jag fick spelet i julklapp 1987 och vi spelade det redan första kvällen, men ingen av oss lyckades lösa mordgåtan. Vi spelade med jämna mellanrum några år men sedan blev det liggande tills jag nästan 35 år och många flyttar senare tog fram det för att spela med mina barn. De var nu ungefär lika gamla som jag varit när jag fick det. Och precis som jag hade upplevt tyckte de att det var väldigt svårt, så istället för att tävla mot varandra löste vi mordet tillsammans. 

För min egen del blev jag faktiskt förvånad över hur enkelt det var och hur snabbt jag löste mordgåtan. I mitt minne var det som sagt väldigt svårt och jag tror faktist inte att jag löste det speciellt många gånger. Visst hade jag förväntat mig att det skulle vara enklare för mig nu, men inte så mycket enklare. Men å andra sidan, jag var 11 år när jag fick det och det hade varit riktigt tragiskt om min slutledningsförmåga inte hade utvecklats på 35 år.

För fler inlägg, se innehållsförteckning

Originalutgåvan från Just Games 1985

KÄLLOR

http://www.orientexpressgame.com/

https://en.wikipedia.org/wiki/Orient_Express_(board_game)

https://da.wikipedia.org/wiki/Orient_Express_(spil)

https://boardgameguys.com/orient-express/

Golf (intellivision)

1980 släpptes Golf till den relativt nya konsolen Intellivision. Det är ingen hemlighet att jag älskar golfspel och jag har tidigare skrivit om Golf (1979) till Atari 2600, Golf (1984) till nes samt Handicap Golf (1983) och Leaderboard (1986) till Commodore 64.

Intellivision var för sin tid en mycket avancerad konsol - 16 bitar - och spelen sticker ut både grafiskt och spelmekansikt i förhållande till samtida spel på andra konsoler. Det gäller även det här, framför allt när det gäller spelmekaniken.

Man kan vara upp till fyra spelare och en runda består av nio hål som visas rakt uppifrån. Bollens riktning styrs genom ett litet streck och en vit prick på banan (nedre vänstra hörnet på bilden). Beroende på var strecket (klubban) är i förhållande till pricken (bollen), kan man slå den i 16 olika riktningar. 

Det andra hålet rakt uppifrån med träd, sandbunkrar och vatten

Det finns 9 klubbor att välja mellan och det är inte bara hur långt man kan slå som skiljer dem åt. Även bollens bana genom luften är olika vilket är viktigt att ta hänsyn till om man hamnar bland träden. Det går också att reglera styrkan i slaget, vilket innebär att man med samma klubba kan variera längden - långt, medium och kort. Underlaget - green, rough eller sandbunker - påverkar också. 

I slagögonblicket kan man följa svingen genom en animerad gubbe i övre vänstra hörnet och utifrån klubbans position bestämma - genom att trycka på någon av kontrollens sidoknappar - om man ska skruva bollan åt höger, vänster eller låta den gå rakt fram.

Jämför man med de samtida golfspelen - då tänker jag främst på Intellivisions största konkurrenter Atari 2600 och Philips Videopac - är detta ett stort steg framåt i golfspelens utveckling, både vad gäller grafik och spelmekanik. Det är riktigt bra och fungerar utmärkt både att spela ensam eller tillsammans med andra. Som alla golfspel är det lugnt och meditativt. Man kan spela utan stress i sin egen takt och det är något jag uppskattar. 

För fler inlägg, se innehållsförteckning

Andra Golfspel: Golf (atari 2600), Golf (nes), Handicap Golf (C64), Leaderboard (C64)

Paus!

Visionen för 2026 var att fortsätta precis som året innan, dvs ett inlägg i veckan. Men så har det som synes inte bivit. Som jag skrev i mitt nyårsinlägg var en av målsättningarna att skriva mer tematiskt utifrån ett samhällsperspektiv, att fånga debatt och andra teman som är tätt sammanlänkade med den växande spelkulturen under främst 1980-talet. Detta var också något jag redan påbörjat, men jag insåg ganska snabbt att det inte var inlägg för bloggen jag skrev utan längre tematiska kapitel för en bok. Därför har det inte blivit några inlägg eftersom fokus för tillfället ligger på annat håll. Fördjupande texter med en annan ingång än vad jag haft här. Om jag färdigställer projektet och om någon i så fall är villig att ge ut den låter jag vara osagt, framtiden får utvisa. Det betyder inte att jag kommer att sluta skriva här, men texterna kommer troligtvis att bli kortare, utan avstickare. Inläggen kommer också att vara oregelbundna, jag skriver dem bara när andan faller på.

Vi får väl se om det blir någon bok framöver. Men så här långt är det väldigt intressant och jag lyckas i större utsträckning fånga tidsandan, vilket jag försökt även här. Skulle jag inte slutföra projektet kommer jag att publicera det jag skrivit här.