F-Zero (snes)

Jag kan inte säga att jag spelar på min Supernintendo särskilt ofta. Den främsta anledningen beror antagligen på att jag inte har så många originalspel. Fyra stycken närmare bestämt, varav bara ett som fungerar på en svensksåld snes. Jag kan dock spela det mesta eftersom jag också har en cartridge med SD-kort, det är bara att ladda hem spelen man vill ha och lägga över på kortet. Men det är inte samma känsla som att trycka i ett originalspel. Så det är tur att det enda spel jag har är bra, ett av de bättre jag spelat på snes: F-Zero från 1990

Det är ett futuristiskt racingspel som är uppbyggt på samma sätt som formel 1 men med skillnaden att man i F-Zero kör "bilar" som svävar en bit ovanför marken, hoovercars. Året är 2560 och den tekniska utvecklingen har förstås gått framåt under de mer än 500 år som passerat sedan vår tid. Att fordonen kan sväva över vägbanan beror på, får vi veta av manualen, att man använder sig av den senaste tekniken inom supermagnetism. Hooverbilarna påminner en hel del om den Landspeeder som Luke Skywalker använder i Stjärnornas Krig på sin hemplanet Tatooine, innan han ger sig av med Obi-Wan Kenobi för att bli Jediriddare. 

X-34 Landspeeder i Stjärnornas Krig från 1977

Av manualen får vi även veta historiken bakom arrangemanget: 

"Under senare hälften av 1900-talet greps mänskligheten av rädsla för att bli invaderade av utomjordingar. De utomjordiska rymdfarkosterna kallade man UFO:n. Det är nu år 2560 och på grund av människosläktets många möten med främmande livsformer i universum, har jordens sociala kontakter expanderat till kosmiska proportioner. Nu sker handel, tekniköverföring och kulturellt utbyte på interplanetär basis"

Hoovercars i startposition

Det berättas vidare att det ursprungligen var de som blivit rika på intergalaktisk handel - mångmiljardärerna - som efterfrågade denna fartfyllda underhållningsform. De var visserligen nöjda med sitt levnadssätt men behövde ändå en kontrast till det lata rikemansliv de förde. Förebilden var formel 1-tävlingarna som hölls på jorden mer än 500 år tidigare. Sporten kom att kallas F-Zero, där Zero står för tyngdlöshet - zero gravitation.

Idén togs emot med stor entusiasm runt om i universum och man lät bygga banor så högt som 100 meter ovanför marken. Det framgår inte av manualen varför man byggde de så högt upp, men kanske kan det ha att göra med att supermagnetismen bara fungerar på hög höjd? Eller platsbrist? Tävlingarna blev hur som helst mycket populära och efterhand mer utmanande och farliga, vilket också gjorde dem mer prestigefyllda. Att vinna en tävling kom att bli den största ära som någon kunde erhålla i universum. 

Vid sidorna av banan den magnetiska skyddsbarriären, nedanför skymtar staden

Banorna ser ut som formel 1-banor men är som redan nämnts byggda högt ovanför marken. För att undvika avåkningar finns det magnetiska skyddsbarriärer längsmed sidorna som förhindrar hooverbilarna från att störta 100 meter ner till marken. Men samtidigt som barriären skyddar så dränerar den även bilarna på energi när man av olika anledningar kör in i den. I ett första steg innebär det att bilen blir mer svårmanövrerad och till sist exploderar om man inte tagit sig i mål innan energimätaren nått noll. 

Det finns tre olika ligor att tävla i - Knight League, Queens Leauge och Kings Leauge - med vardera fem banor som givetvis ökar i svårighetsgrad. Det är ett one-player-game men AI-motståndarna har en bra nivå som gör tävlingarna spännande, underhållande och emellanåt väldigt frustrerande. För att komma vidare till nästa lopp får man inte placera sig sämre än trea, men redan från första varvet gäller krav på var man måste ligga vid varvets slut för att få köra ytterligare ett.

Slutbild efter en explosion då energin till din hoovercar tagit slut

Som jag redan nämnt tycker jag att F-Zero är ett riktigt bra spel, antagligen det bästa jag spelat på en snes. Kanske är jag inte rätt person att avgöra hur bra det är i förhållande till andra spel på supernintendo, men jag har letat på internet efter olika topplistor och F-Zero hamnar ofta på en relativt hög placering. Så helt ute och cyklar verkar jag inte vara.

Det släpptes samtidigt med lanseringen av Supernintendo i Japan (eller Super Famicom som konsolen heter där) hösten 1990 och även i Sverige släpptes det samtidigt med lanseringen, sommaren 1992.

F-Zero är som sagt ett uppskattat spel som ofta placeras högt på spelentusiasternas topplistor. Mottagandet när det kom var mycket goda med överlag höga betyg. N-Force gav det 92 procent och skrev att det går så snabbt att man behöver sträcka sig efter spypåsen samt att det är en adrenalinkick från början till slut. Till dags dato har det kommit tio uppföljare, den senaste är F-Zero 99 som kom 2023 till Nintendo Switch.

För fler inlägg, se innehållsförteckning

F-Zero 99 till Nintendo Switch

E-motion (C64)

Välkommen till det första New Age-spelet...

Ta det lugnt. E-motion är här för att underhålla, inte förarga, utvidga sinnet, inte få det att explodera. E-motion (E står för Einstein) tar dig till en värld bortom 1990-talets stress och spänning, en ny tid. Här kan du  spela för att vinna eller bara njuta av det ständigt förändrade kalejdoskopets rika färger och oändliga mönster

Ett spel som syftar till att utvidga sinnet. Som uppmanar dig till att ta det lugnt! En värld bortom stress och spänning! Låter det inte fantastiskt. Det tyckte åtminstone jag när jag såg det i en annons på tradera. Jag var väldigt inne på new age i början av 90-talet vilket inte gjorde det mindre intressant, även om jag inte spelade det då eller hade hört talas om det innan jag såg annonsen. Men det verkade ju sannerligen som ett spel i min smak. Åtminstone om man skulle tro texten på baksidan. Inte kunde jag motstå frestelsen att köpa ett spel med Albert Einstein (1879-1955) på framsidan heller! 

E-motion är ett pusselspel och går ut på att sätta ihop bubblor som flyter omkring på skärmen. Du själv flyger omkring i en tyngdlös rymd i en farkost som också den omsluts av en bubbla. Med hjälp av din farkost, inte helt enkel att kontrollera i tyngdlösheten, ska du putta bubblor av samma färg i riktning mot varandra så att de flyter samman till en större bubbla. Du har en viss tid på dig att sätta ihop bubblorna, vilket visas genom att de pulserar. Ju längre tiden går desto mer pulserar de tills de slutligen exploderar. Klarar man uppgiften går man vidare till nästa nivå (det finns 50 nivåer). Det finns fler aspekter att ta hänsyn till, som energinivåer exempelvis, men jag avstår från att gå in på det eftersom det blir för rörigt. Jag tycker att det är ett spel som trots sin enkelhet är svårt att beskriva i ord, så jag låter en för mig okänd person på lemon64 avsluta beskrivningen: E-motion är som en kombination av biljard och Asteroids.

Spelet gavs ut 1990 av U.S. Gold och släpptes till en rad olika system som Amiga, ZX Spectrum och Atari ST. Även Game Boy fick en version. I USA lanserades spelet under namnet The Game Of Harmony! 

E-motion är allt annat än avslappnande eller harmoniskt. Jag blev otroligt stressad, speciellt då man inte har mycket tid på sig innan bubblorna exploderar. Men om man bortser från stressen, hjärtklappningen och frustrationen kan jag absolut se de kvalitativa aspekterna. Grafiken och ljudeffekterna är väldigt fina och det är bra musik mellan banorna (ingen musik under spelets gång). Det var svårt att kontrollera farkosten men det är ju en del av spelet mekanism och en konsekvens av att allt utspelar sig i en mer eller mindre tyngdlös rymd. Som sagt, jag ser att det finns kvalitet i spelet men det var inget för mig. Det levde inte upp till de förväntningar jag fick av att läsa beskrivningen på baksidan. Hade det inte varit för tidsaspekten så tror jag faktiskt att de hade lyckats med ambitionen att skapa ett meditativt och färgsprakande New Age-spel. Om man fått ta sig den tid man behövde för att lösa uppgiften. Nu blev det bara oerhört stressigt och så långt från avslappnade man kan komma. 

När spelet släpptes fick det genomgående höga betyg oavsett system. Zzap!64 gav det 89 procent men konstaterade precis som jag att det inte sänker stressnivån. Snarare snarare dubblerar den. På lemon64.com får spelet 7 poäng baserat på 31 röster. Själv är jag skeptisk. Jag ser absolut att det är ett bra spel med många kvaliteter. Men det passar helt enkelt inte mig.

Och en sista fundering, är det någon som pratar om New Age idag? Då var det ett begrepp som användes lite överallt. I skivbutikerna och bokhandlarna fanns det alltid en avdelning för New Age med instrumental meditativ musik eller nyandlig litteratur. Jag har inte hört det användas på många år. Men lika bra är väl det.

För fler inlägg, se innehållsförteckning

loding screen

level 1

level 6

load screen USA

Nytt till samlingen 1 (C64)

 

Ett paket med spel inköpta på tradera anlände för ett par dagar sedan. Alltid lika roligt att öppna kartongen, ta upp spelen och betrakta dem i verkligheten, hålla dem i handen. Känna doften av dem. Som på julafton. Denna gång innehöll paketet tio kassetter med spel av blandad karaktär. 

E-motion (1990) hade jag aldrig hört talas om, men jag kunde inte motstå ett spel med Albert Einstein (1879-1955) på framsidan och där de på baksidan beskriver det som ett meditativt New Age-spel. Insåg dock att jag hade sett det tidigare när jag laddade in det. OSG på youtubekanalen Old Style Gaming hade med det i sin serie om C64 Hidden Gems. Särskilt meditativt kan jag dock inte påstå att det var. Men mer om det vid ett annat tillfälle.

Egentligen var jag inte ute efter Titanic - the adventure begins... (1986) utan R.M.S Titanic, eller Titanic: the recovery mission som det också heter i vissa utgåvor. Trodde först att det var det spelet jag hittade, men insåg innan jag ropat in det att det faktiskt var ett annat. Det här är ett text- och grafikäventyr och jag var förstås nyfiken på att testa detta också, även om det inte var vad jag trodde från början. Men jag återkommer inom kort till detta spel i ett inlägg här på bloggen.

First Past the Post (1988) vet jag inte så mycket om, mer än att det är ett managerspel för hästkapplöpning. Älskar hästkapplöpningsspel och andra spel där man delvis endast är en åskådare, som Football Manager, Derby Day eller Sport of Kings. Har ännu inte testat det så jag vet inte alls hur det fungerar.

Ace of Aces (1986) har jag testat några gånger men egentligen aldrig lärt mig. Du är pilot under andra världskriget och ska ut på ett uppdrag, bland annat bomba ett tåg och ta fotografier om jag inte minns fel. Det är något hos spelet som tilltalar mig och jag vill helt enkelt ha ett exemplar och sätta mig in i detta spel som uppskattas av så många.

Software Star (1985) är skapat av Kevin Toms, den samme som gjorde Football Manager. Hörde en intervju med honom för ett par år sedan där han berättade om detta spel. Istället för att driva ett fotbollslag ska du nu driva ett företag som ger ut dataspel och ditt mål är att få företaget att gå med vinst samtidigt som du själv strävar efter att bli en stjärna bland spelskaparna. Har spelat det tidigare och även om det inte är i klass med Footboll Manager så ville jag  ha ett exemplar av spelet. 

Pitstop II (1984) hade jag sedan tidigare i en budgetutgåva från Kixx. Men omslaget till denna utgåva är ju så otroligt snyggt så den bara måste man han. Har märkt att ju längre mitt intresse för retrogaming pågått, desto petigare har jag blivit med vilken utgåva jag har. Det här är inte första gången jag köper ett spel som jag redan har i min samling för att jag hellre vill ha en annan utgåva. Speciellt då det handlar om spel jag har en stark relation till, vilket jag ju har till Pitstop II.

Så kommer vi tillbaka til Football Manager (1984) för tredje gången i detta inlägg. Precis som med Pitstop II har jag redan en utgåva av spelet i min samling, men i det här fallet en äldre variant. Jag ville ha denna nyare variant eftersom det var så utgåvan såg ut när jag och min kusin brukade spela i slutet av 80-talet och början på 90-talet. Dessutom tror jag att denna kopia går fortare att ladda in, såg i alla fall ut som att det var mindre kassettejp på denna. En kvart tog det att ladda in den äldre utgåvan jag redan har. Jag kommer dock att behålla båda kopiorna.

Sherlock (1984) är ett textbaserad äventyr från Melbourne House. Det är något med de textbaserade spelen som jag känner mig dragen till, även om jag är väldigt ovan och tycker att det är svårt. Men jag har bestämt mig för att lära mig den här typen av spel och då passar det ju bra med Sherlock Holmes, som jag har ett långvarigt och starkt band till. Tycker också mycket om förpackningen, ger intrycket av att vara ett kvalitetsspel. Vet inte om det stämmer, men jag ser framemot att testa.

Att jag köpte 6-pak vol. 2 beror enkom på att International Karate (1986) var ett av spelen som var med på samlingen. Har inte haft det på kassett och vill helst ladda in mina spel från kassett eller diskett (även om jag har tillgång till moderna metoder som går betydligt snabbare). Har alltid tyckt om det spelet, har letat efter det men inte hittat det, så nu fick det bli på en samlingsutgåva. Bättre än inget alls. Into the Eagles Nest (1986) var också med, ett annat spel som jag alltid gillat och spelat mycket. De andra spelen är inget jag är intresserad av (Batty, Ace, Shockway Rider och Light Force) men jag ska givetvis pröva dem.

PHM Pegasus (1987) har jag aldrig spelat och jag vet heller inte så mycket om det, förutom att det är en krigsfartygssimulator. Kanske liknar det Destroyer, som jag spelat lite grand, men jag vet faktiskt inte. Anledningen till att jag köpte det var att BastichB på youtubekanalen 64K pratade sig varm om spelet när han gjorde en lista på sina 200 bästa spel till Commodore 64 (se länk nedan om du vill se den nästan fem timmar långa listan). 

Många spel att se framemot, även om jag redan testat flera av dem. Sherlock och Pegasus blir en hård nöt att knäcka skulle jag tro, speciellt Sherlock eftersom jag tycker att textäventyren är så svåra. Ska bli spännande att se vad First Past the Post är för något också. Jag älskar som sagt managerspel där man delvis kan luta sig tillbaka och agera publik. En rolig låda att plocka upp och utforska med andra ord.

För fler inlägg, se innehållsförteckning

Länk: Bastich B 64K Top 200 Commodore 64 Games

Källor: mobygames.com; myabondonware.com; sv.wikipedia.org